ANALYSERA MERA

Jag fick nyligen en personlighetsanalys på beställning av en läsare, och herreminskapare vad han prickade rätt på det mesta alltså. Jag vet inte om det är jag som är väldigt lättläst eller helt enkelt han som är ruggigt bra, men här nedan kommer den i alla fall. Tack Viktor, det var häftigt att läsa hur någon jag aldrig träffat ändå verkar känna mig så väl.

"När det gäller dig så är ju det intressanta egentligen inte vad du delar med dig av, utan snarare vad du inte delar med dig av. Det som står skrivet mellan raderna eller det som är den bakomliggande anledningen. Jag vet ju att per definition är du ju ingen människa som vill dela med dig av problem - du vill hellre vara glad, leende, rolig och party när du umgås med nära och kära än att vara den som "tynger" andra med dina problem. De få gångerna du faktiskt möte problemen direkt på så gör du däremot det omvända, för då är det dags att verkligen attackera det (din blogg om ätstörning ett praktexempel). Självklart är det skitbra att du tar tag i saker, men samtidigt har jag en känsla av att det ligger betydligt mer och bubblar under ytan som inte alls har något med eventuella matproblem att göra. Jag har faktiskt fått känslan att du känner dig rätt ensam. Tolka det rätt nu, för jag tror absolut att du har ett stort umgänge, många vänner och hela den biten, men jag tror du är ensam av den simpla anledningen att du brottas själv med dina känslor. Du kämpar så hårt med att inte vara en belastning för dina vänner, speciellt då du redan tycker att du lagt tillräckligt på dem i.o.m ätstörningarna, att du väljer att hålla tyst om andra känslor. Här kommer ju också planerna på en flytt till Stockholm in - det är ju vägen ut, en nystart, ett sätt att bryta mönstret utan att behöva möta problemet, för med lite tur kan det ju lösa sig direkt.
En liten fråga mitt i allt, mest för att du själv ska tänka efter: När kände du dig riktigt trygg och avslappnad sist?
För jag tror du letar efter den där tryggheten, när du inte ska behöva förklara något utan bara få vara dig själv och ändå bli omtyckt. Ett av de där tillfällena när ansvaret inte ligger på dig att göra andra glad, utan du själv får vara den som blir uppmuntrad och peppad.
Samtidigt som allt det här pågår så låter du ju dig inte belastas allt för mycket, det är ju ändå bara att fokusera på något nytt, eller hur?

För att låta lite mer positiv tror jag faktiskt att du är en fantastisk människa att umgås med. Jag har en känsla av att du är väldigt uppskattad av dina vänner, just för att du faktiskt får dom att må bra. Du blir ju den glada pausen i vardagen när allt bara blir bra i ett par timmar över en fika. För hur kan något vara dåligt när det sitter en leende Niclas mitt emot och skrattar? Jag tror även du lever lite på dessa små egokickar, då du är fullt medveten om din inverkan du har på folk runt omkring dig, även om du ibland önskar att det var du som satt på andra sidan bordet för en gångs skull. Du har ju en fantastisk förmåga att dela med dig av positiva känslor, vilket är extremt bra! Vi är nog alla lite för dåliga på sånt.

Sen som avslut på denna lilla analys så har jag ju en sista liten grej jag tror mig sett, och det är att du faktiskt letar efter kärleken. Jag tror du verkligen längtar efter någon att krypa ner brevid i soffan en fredagkväll och bara mysa, slappna av och vara dig själv."