fredag 17 december 2010

EN DAG I NISLAS FRAMTIDA LIV

Jag skrev i ett inlägg i den förra bloggen att jag behövde något konkret för att hålla motivationen uppe, och nu har jag minsann kommit på något konkret! Kan något vara mer konkret än en drömdag, ungefär ett halvår framåt i tiden? Så här kommer den se ut:

Datumet är den 17:e juni 2011, klockan är 08.30.
Dagen har nu officiellt börjat på riktigt efter mitt morgonkaffe, som jag idag unnat mig i sällskap med ljuvliga croissanter, på mitt favoritfrukostställe "Petite France" vid Rådhuset. Jag är med andra ord numera bofast i Stockholm, i en liten men ack så charmig etta vid Mariatorget på Söder.
Efter att jag sörplat i mig sista skvätten kaffe och noggrant skrapat upp sista marmeladen med den kvarstående brödbiten så tar jag mitt pick och pack och beger mig mot T-banan. (Eller, numera är jag så pass 08 så jag säger tuben såklart). Det är jag som ska öppna idag på jobbet, MnO Outlet, en märkesoutlet i Hammarby Sjöstad där jag trivs som fisken i vattnet! Efter att ha bytt till Tvärbanan vid Gullmarsplan så hoppar jag av vid Mårtensdal och möts av strålande solsken i ansiktet. Med andra ord kan jag ännu en morgon komma glidande till jobbet i mina nya svindyra solbrillor som jag vann för rena vrakpriset på E-bay i våras, gött så!

Fredagen flyter i vanlig ordning på fint. Tillströmningen av kunder är ovanligt hög för att vara strax innan löning, men den är jämn och därmed behöver inget kaos utbryta. Jag hinner dessutom med att sitta ute i solen några extra minuter både vid lunchen och vid fikat på eftermiddagen. Mina numera något mer muskulösa armar kan behöva få lite sol på sig, nu när jag för en gångs skull inte behöver skämmas för att rulla upp ärmarna och blotta mina då läskiga pensionärsknotor som tidigare stack ut.
Efter mitt sköna fredagspass slutar jag klockan 16.00. Jag bestämmer mig för att promenera till Gullmarsplan istället för att ta Tvärbanan, det är ju så skönt ute och jag har ju inte bråttom någonstans! Dessutom behöver jag ju inte oroa mig för en vek kropp som kan få för sig att braka samman vid illa vald tidpunkt.

Klockan 20.00 har jag varit hemma några timmar, slappat i soffan, tagit en lång dusch och fixat mig för kvällen. Jag ska vid 20.30 möta upp några vänner för en mysig middag på vårt (och Josefin Crafoords) favoritställe på Medis, jag är superpepp inför kvällen då kvällar med dessa vänner alltid brukar sluta helt crazy! Efter att ha kastat i mig några mackor för att inte hungra ihjäl innan middagen, så häller jag i mig den sista skvätten vin som jag trippat runt med medan jag gjort mig iordning under kvällen. Därefter borstar jag såklart gaddarna (man vill ju inte se ut som en rödvinshagga i käften redan innan man kommit till krogen, och heller inte stinka salami!), sprutar på mig min favoritparfym och beger mig ut i den härligt ljumma sommarkvällen.

Lördag, klockan 07.13 stapplar jag in i min lilla lägenhet igen och lägger mig raklång på golvet med en halv rostbiffbaguette från 7-Eleven i min högerhand. Precis som väntat blev fredagskvällen, -och natten helt galen, värre än vanligt till och med! Jag kan inte komma ihåg sist jag dansade så mycket, i alla fall inte den senaste veckan (höhö). Efter att ha spenderat kvalitetstid med min hallmatta så tar jag mig till duschen, sköljer av mig, tar trestegsgigantiska kliv till sängen och lägger mig med ett sånt där skönt sus i öronen och snurr i skallen. Ett snurr som nu beror desto mindre på kvällens och nattens alkoholintag, och desto mer på känslan av att vara riktigt hög. Hög på livet minsann!


There you have it, en perfekt dag i Nislas framtida liv! En dag som faktiskt delvis redan upplevts, men som ni förstår med kraftig modifikation. Men den här dagen ska upplevas, och jag längtar redan!

10 kommentarer:

  1. Det som slår mig när jag läser är hur mycket du värderar de små sakerna i vardagen. Shit. Man får ju sig en tankeställare på sina egna krav och drömmar.. ^^

    SvaraRadera
  2. Fan, vilket härlig text. Den där kan inte annat än lysa upp! Nu får du fasiken ta dig i kragen och se till att det blir verklighet - den där ettan, de där muskulösa armarna och högheten på livet!
    Förresten hade vi kanske träffats den där dagen, den 17 juni, för Gullmarsplan is my hang-place. Eller ja, min pojkvän bor ett stenkast därifrån. Men förhoppningsvis har vi flyttat då, så kanske inte, ändå (ehe).

    sv: Haha, lilla vän, det är givet att jag alltid äter ur min B&J's-burk! Jag hade bara så tråkigt igårkväll att jag var besluten att göra en höna av en fjäder (för att få min fredagkväll att verka en gnutta mer dramatisk) och därför indikerade att det var "legendarisk" att jag åt ur paketet. Men direkt ur burken, det är fasiken det godaste!

    SvaraRadera
  3. Holy crap, du är en mästare på ord och du är en galet ball kille Nislas! Jag tvekar inte en sekund att du kommer stå där, 17 juni och kunna säga att din dag blev precis som du beskrivit! Det första steget börjar i tanken och det fröet har du redan planterat. Jobba stenhårt på att ta dig framåt och hjälpa tanken att bli verklighet.. och låt sedan livet göra resten! You can do it!

    Puss!

    SvaraRadera
  4. Tjo igen!
    Tänkte länka lite olika bloggar från min egen, och ville bara kolla att det var okej om jag länkade din.
    Me like.

    /Viktor

    SvaraRadera
  5. Jag misstänkte nog att du skulle känna igen dig i texten, även fast den egentligen var riktad mot helt andra. Tanken slog mig när jag satt och läste igenom din gamla blogg. Jobbar som marknadskille och vi har t.o.m fått utbildning i att läsa och studera folk. Jag tyckte jag var bra på det redan innan, men nu är det nästan lite läskigt vad rätt man prickar ibland. Tyvärr leder det ju även till lite funderingar, och det finns egentligen väldigt mycket mer att säga säga. Kan ju säga att jag inte avundas dig eller de andra av mina vänner som fungerar så, för det måste vara en sjuk press på sig att alltid visa upp solskensleendet även fast man bara vill krypa ner under täcket.

    Nu ska jag däremot krypa ner under täcket igen och kurera min baksmälla. Mitt huvud och jag är inte helt på samma planhalva!

    /V

    SvaraRadera
  6. Ännu en ny blogg? ;O Hur har du det sötnos?

    SvaraRadera
  7. Du är så grymt peppande så det går bara inte, Nislas! Och det vet du fasikens om också. För det du säger är så logiskt, så enkelt (till viss del så underbart!), men samtidigt så svårt att få in som permanent fakta i skallen.

    Herreminje. Behöver du aldrig bli påmind själv? Eller har du det redan inprogrammerat så fint och har tagit på dig uppgiften att upplysa alla världens tvivlande, arma själar?

    TACK!

    SvaraRadera
  8. Jo, jag märker det på dig! Din attityd är helt oslagbar - har aldrig träffat på någon som du. Båda fötterna fastspikade i jorden och ett helvetes driv!
    Dina ord påverkar mycket mer än du tror, ska du veta, och dina framsteg sprider sig även till oss som inte är lika framgångsrika som du (än! Vänta bara, jag kämpar på, jag med!).

    Du förtjänar att må bättre än gudarna själva. Och tänk ändå, vilket jobb det är att övertyga hjärnan om att någonting man maniskt levt efter i mer än ett år bara är bullsh*t...
    Fast fan, jag gillar den här verkligheten fasikens mycket mer!

    GLASS PÅ DET! (tur att det är flerpaket med 88or, va :> Sedan har jag en burk B&J's som ligger och vilar i frysen, teheeee.)

    SvaraRadera
  9. jätte bra text! var ju en bra ide att skriva ner sin dröm som motivation :)

    om du kämpar på och utmanar kan du säkert leva så om ett halvår! om man verkligen vill och aldrig ger upp även om det är skit jobbigt så kan man lyckas!

    kramar

    SvaraRadera
  10. Jag älskar texten btw, hann inte riktigt läsa förut! ;)

    SvaraRadera